På fredens väg

Av Josh Armfield

Nästan dagligen hör vi krigsplanen som flyger över oss här på Sundet. Gäddvikssundet ligger alldeles i närheten av F21 flygfält där försvarsmaktens militärövningar äger rum regelbundet och även internationella övningar med NATO-länder. För mig blir det en ständig påminnelse om kontrasten mellan det som vi strävar efter som Jesu efterföljare och det som världen strävar efter. Medan det världsliga systemet, och alla som lägger sitt hopp till det systemet, strävar efter en ständig ekonomisk tillväxt, strävar Jesu efterföljare efter att leva mer och mer tacksamma och generösa med allt som Gud har gett oss (Kol 2:6). Medan det världsliga systemet, och alla som lägger sin lojalitet till det systemet, oroar sig över sina fiender och försöker hålla dem utestängda, försöker Jesu efterföljare möta främlingar med gästfrihet (Matt. 25:35) och fiender med kärlek (Matt. 5:44). Medan det världsliga systemet, och alla som sätter sin tillit till det systemet, rustar upp och tränar sig för eventuella krig, smider Jesu efterföljare sina vapen till trädgårdsredskap och försöker lägga mer och mer tillit till Gud som den Stora beskyddaren (Jesaja 2:4).

Nästan dagligen hör vi krigsplanen som flyger över oss här på Sundet. Gäddvikssundet ligger alldeles i närheten av F21 flygfält där försvarsmaktens militärövningar äger rum regelbundet och även internationella övningar med NATO-länder. För mig blir det en ständig påminnelse om kontrasten mellan det som vi strävar efter som Jesu efterföljare och det som världen strävar efter. Medan det världsliga systemet, och alla som lägger sitt hopp till det systemet, strävar efter en ständig ekonomisk tillväxt, strävar Jesu efterföljare efter att leva mer och mer tacksamma och generösa med allt som Gud har gett oss (Kol 2:6). Medan det världsliga systemet, och alla som lägger sin lojalitet till det systemet, oroar sig över sina fiender och försöker hålla dem utestängda, försöker Jesu efterföljare möta främlingar med gästfrihet (Matt. 25:35) och fiender med kärlek (Matt. 5:44). Medan det världsliga systemet, och alla som sätter sin tillit till det systemet, rustar upp och tränar sig för eventuella krig, smider Jesu efterföljare sina vapen till trädgårdsredskap och försöker lägga mer och mer tillit till Gud som den Stora beskyddaren (Jesaja 2:4).

Det är farligt när kristna börja tolerera det världsliga systemets inflytande i våra liv. Det är farligt när vi försöker tjäna både Gud och Mammon (Matt. 6:24). Ju mer makt vi ger det världsliga systemet över våra liv, desto mer vi glömmer hur det är att leva i Guds rikes system. Jag upptäckte det ganska snabbt när jag åkte till Irak som amerikansk soldat 2005-2006. Man kan inte vara beredd att döda sina fiender och samtidigt vara beredd att älska dem. Om Jesus är min Herre, borde det vara hans ord som har största auktoritet i mitt liv. Jesus kallar oss att vandra den smala vägen och den vägen kan ofta se galen ut i världens ögon. Men Jesus säger att det är den smala vägen som leder till livet (Matt. 7:14). Att följa den smala vägen, tror jag, handlar ofta om att göra motstånd. Vi visar genom våra liv att vi ställer oss emot ett system som förnekar Gud och gör vad vi kan för att inte ta del av de strukturerna som skadar Guds skapelse. Istället, som Jesu efterföljare, försöker vi leva i gemenskaper där vi här och nu kan förkroppsliga Guds rikes principer, först och främst genom att tillbe Jesus som Herre över allting.

Bild av Michael Belk ”Journeys with the Messiah”

I Lukasevangeliet fick Sakarias och Elisabet vara med om ett under, när de i sin ålderdom fick en son. Sakarias fylldes av helig ande och brast ut i profetiska ord. Han talade om sin son Johannes som skulle bana väg för Jesus, Messias. I denna adventstid har jag fastnat för några rader från Sakarias lovsång:

“Han skall komma ner till oss från höjden,

En soluppgång för dem som är i mörkret

Och i dödens skugga,

Och styra våra fötter in på fredens väg.” (Luk. 1:78-79)

Gud kom ner till oss från himlen för att visa oss fredens väg. Jesus kallade sina lärjungar till honom för att vandra vägen tillsammans med honom. När en människa börjar följa Jesus måste hon svänga av från den gamla vägen som hon gick på för att istället börja vandra på Jesu väg. Och då är det inte längre hon som styr sina egna fötter utan Jesus som styr hennes fötter ett steg i taget “in på fredens väg”. Var leder den vägen? Den leder till ett kors, där djävulen och hans änglar med all sin ondska och sitt våld trodde att de skulle segra en gång för alla. Men korsets väg som ledde till döden för Jesus tog inte slut där. Korsets väg ledde vidare till uppståndelsen då Jesus segrade över döden en gång för alla. På samma sätt leder korsets väg till uppståndelse för alla som följer Jesus.

“Döden är uppslukad, och segern är vunnen. Död, var är din seger? Död, var är din udd?” (1 Kor. 15:54-55) Jesus har segrat över ondskan och över döden. Genom uppståndelsen har Jesus lagt allting under sina fötter, han som är Herre över hela skapelsen. Genom uppståndelsen har Jesus säkerställt sin plats som huvudet över hela skapelsen. “Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen.” (Kol. 1:19-20)

Jesus är vår Herre, vår Kung! Låt oss ge honom den auktoritet som han förtjänar i våra liv och låt oss följa honom. “Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten och få rikedom och vishet och styrka och ära och härlighet och lovsång.” (Upp. 5:12) Jesus sa att porten är vid och vägen är bred som leder till fördärvet, och det är många som går genom den (Matt. 7:13). Nu i denna adventstid, när världen rustar upp och övar för krig, när världen fortsätter på vägen som leder till fördärvet, må vi vända om och börja vandra den smala vägen. Eller för de som har redan börjat på den “smala vägen”, låt oss fortsätta! Må vi låta våra fötter styras av vår Herre Jesus “in på fredens väg.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *