Trots att John Lennons sång ”War is over if you want it! War is over now!” egentligen är en jullåt, passar den bättre under påsktiden tycker jag. Jesus har gjort möjligt det som förut var omöjligt: fred. Men det kan vara så svårt att tro på fred när vi ser våld som sker i världen och även så nära oss här i Sverige. Hur ska vi tänka? Vad ska vi göra? Jag är övertygad om att Jesus har visat oss vägen till fred.
Jesus var tydlig med sina lärjungar att han skulle dö för att sedan uppstå från de döda. Men det står, ”Av detta begrep lärjungarna ingenting. Vad han menade var fördolt för dem.” (Lukasevangeliet 18:34) Jesus var också tydlig med sitt fredsprogram, ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er…” (Matteusevangliet 5:44) Men detta var också obegripligt för dem naturligtvis. Vad skulle åstadkommas genom att älska en fiende?
Den natten när Jesus blev förrådd drog en av lärjungarna ”sitt svärd och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom örat.” Det var en reaktion av desperation, någonting som många av oss kanske skulle ha gjort. ”Då sade Jesus till honom: stick tillbaka ditt svärd. Alla som griper till svärd skall dödas med svärd.” (Matteusevangliet 26:51-52) Inte långt efter det hängde Jesus på korset frivilligt och dog för sina fiender. Det var tragiskt! Lärjungarna var förtvivlade. Allting var förlorat. Revolutionen var krossad. Vad skulle de göra utan sin ledare och kung? Men Guds planer var fortfarande dolda för dem. Det var inte förrän Jesu uppståndelse som folket började förstå vad Jesus egentligen menade. Döden har inte längre någon makt! Endast genom Jesu uppståndelse blir fiendekärlek möjligt.
Fiendekärlek och ickevåld var någonting som kännetecknade den tidiga kyrkans sätt att leva. Trots förföljelse var de kristna kända för sin godhet, även mot de som förföljde dem. Aristides av Aten skrev om kristna år 125:
De behandlar andra som de vill att andra skall behandla dem. De bemöter dem som vill göra dem illa och försöker förvandla dem till vänner. De gör extra mycket för att göra gott mot sina fiender. De är saktmodiga och ödmjuka… De är beredda att ge upp sina liv för Jesu skull eftersom de orubbligt lyder hans ord. (ur boken ”How Christians made peace with war”, John Driver)
Ja, den tidiga kyrkan trodde på uppståndelsen och det påverkade deras sätt att tänka och leva. Därför hade de också ett väldigt annorlunda sätt att tänka när det gällde konflikt och krigföring. Trots att de upplevde väldigt mycket våld och svår förföljelse använde de aldrig våld för att försvara sig eller slå tillbaka. Målet var istället att få deras fiender att bli omvända och förvandlade! I Didaché, som är en gammal text från den tidiga kyrkan, skriven för att undervisa nya kristna, står det, ”Men om du älskar dem som hatar dig, kommer du inte ha någon fiende.” (Didaché 1:3) Trots att det låter orimligt blev det en framgångsrik strategi. Den tidiga kyrkan växte oerhört fort! Och vilka var de nya kristna om inte förvandlade fiender?
När vi läser om den tidiga kyrkan är det uppenbart att de första kristna levde med en övernaturlig kraft. Det var en kraft från Gud som öppnade deras ögon för att se världen i ett nytt ljus, i uppståndelsens ljus. Det som hade varit fördolt för lärjungarna före uppståndelsen hade blivit uppenbart. Den tidiga kyrkan grundades i uppståndelsens hopp.
Man kan undra om kristna idag lever i uppståndelsens ljus eller om uppståndelsens ljus är fördolt för oss, liksom det var för lärjungarna. En sak är säker, Jesus är uppstånden! Under påsken minns vi hur Jesus dog för sina fiender, för att även de skulle bli förvandlad. Påsk är hoppet om en avväpnad värld. Döden har inte makt över oss! Ondskan har inte makt över oss! Våra fiender har inte makt över oss!
Om vi verkligen tror på Jesu uppståndelse kommer vi också att leva i uppståndelsens ljus. Om vi vill se en avväpnad värld måste vi börja här och nu i våra egna liv och i våra egna hem. Men det kräver övning! Om vi har svårt att tro på uppståndelsen kan vi ändå öva oss i att leva i uppståndelsens ljus och kanske kommer vi så småningom att också börja tro på uppståndelsen. Som Henri Nouwen sade, ”Vi tänker oss inte till ett nytt sätt att leva, utan vi lever oss till ett nytt sätt att tänka.”
Under våren, med inspiration från den tidiga kyrkan, har vi fokuserat en del på fiendekärlek här i kommuniteten. När vi möter våld är det lätt att tro att det finns bara två vägar att gå: att fly eller att slå tillbaka. Men Jesus visar oss att det finns en tredje väg: att använda vår kreativitet för att möta fienden utan att använda våld i gengäld. Våld är aldrig lösningen och på grund av uppståndelsen är det alltid möjligt att möta konflikt utan våld. Men vi behöver öva oss! Likt den tidiga kyrkan vill vi tro att även våra fiender kan bli förvandlade.
”Darkness cannot drive out darkness; only light can do that. Hate cannot drive out hate; only love can do that.” -Martin Luther King Jr.
Ofta har ickevåld missuppfattats som någonting fegt eller passivt. Men ickevåld är i själva verket en aktiv handling. Ickevåld kallar oss till platser där konflikt råder, med syftet att söka försoning. Ickevåld kallar oss att kämpa mot ondskan som sker i världen, men utan att använda ondskans verktyg. Som Paulus säger i Romarbrevet, 12:21 ”Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.”
Uppståndelsen är världens hopp. Låt oss i denna påsk leva i uppståndelsens ljus. Och låt oss, genom den Helige andes kraft, börja älska våra fiender för världens skull. Vi behöver inte vara rädda. Döden har inte längre makt. Jesus har segrat! Påsk är hoppet om en avväpnad värld.
Josh Armfield